fredag 4 januari 2008

Mobila tankar


Bild: upphittad på nätet


Jag har aldrig tyckt om mobiltelefoner. När mina barn gick på dagis och sedan på fritids så hade jag mobilen enbart för att kunna ringa till personalen och meddela att jag var försenad. Det var inte många gånger jag hade ringt från min mobil. Idag är jag helt mobilfri. Det är dock inte mina barn. De har fått sina mobiltelefoner från sin pappa. Jag tycker inte om det för jag anser att barn är nog de sista som behöver mobiltelefon. Förr eller senare råkar man illa ut för att man förlitar sig på mobilens möjligheter.


Barnen är just nu i Göteborg hos sin pappa. Nyss ringde Sara och bad om hjälp. Hon skulle till sin kompis men hamnade på stan. Pappa vet inte var hon är och hon kan inte ringa någonstans för hennes mobil är urladdad. Så hon ringde från någon butik och bad mig om hjälp att kontakta pappa. Sara minns inte hans mobilnummer och han har ingen hemtelefon. Jag kan inte heller pappas mobilnummer eftersom han har bytt det nyligen. Han har kontantkort så det är lönlöst att leta efter hans nummer via nummerupplyssning. Och nu står jag med luren tryckt mot kinden och föreställer mig min tös mitt i det mörka Göteborg samtidigt som jag vet att pappa kommer att bli jätteorolig när han inte hittar Sara där hon borde vara. Om hon inte hade haft någon mobil så skulle dom antagligen bestämma en tid och veta att de måste vara där. Nu skulle dom höra av sig på mobilen och bestämma det då.


Jag gillar inte mobiler. Jag tycker att det är jobbigt att lyssna på folk som vänder ut och in på sina liv när de pratar högt i sina mobiler på ngn buss eller tåg. Jag vet inte om alla dessa pratare är medvetna om att alla medpassagerare hör att Pia har blivit otrogen och att Sven är den största skitstöveln på Bolaget AB.


Jag tycker också att det är jobbigt att vara tillgänglig jämt. Förut hade vi en nummerpresentatör och när vi kom hem så kunde vi se vilka som hade ringt medan vi var borta. Det förpliktade oss till att ringa tillbaka. Inte nu längre för vi har tagit bort presentatören.


Jag har hört talas om människor som mäter sin och andras status genom hur ofta deras mobiltelefoner ringer. Ju fler samtal man får desto mer eftertraktad verkar man vara. Helt sjukt tycker jag.


Ibland blir jag påhoppad av någon fältsäljare som försöker sälja mobilabonnemang till mig. De börjar alltid med frågan "Vilken operatör ringer du med idag?". När jag svarar att jag inte har ngn mobil så blir de alltid lika förvånade och mållösa. Men en gång hände det att en säljare frågade mig varför.

För att jag har inget behov av att jämt och ständigt vara tillgänglig och för att jag har inget behov att jämt och ständigt söka upp andra.

3 kommentarer:

Maria sa...

Hej
Vad hemskt att sitta där och inte kunna göra något och dottern är i en annan stad. Jag är också helt och hållet motståndare, men skaffade en för några månader sedan för att min äldsta son alltid vill ringa vid halvtre eller nått när jag är på väg hem från jobbet. Men åh vad jag inte tycker om mobiltelefoner. Kan man vrida tiden tillbaka eller nåt.

Maria sa...

HEj ANna!
Besök hos dig manar alltid till eftertanke!
Jag har kapitulerat för mobiltelefonen, men var länge utan. Skaffade den när jag fått barn nummer två. Tycker att den har många fördelar, men har även varit med om att det ställt till problem när man tror att man ska kunna nå någon och så är batteriet slut eller så är det ingen täckning. Då blir man liksom helt handfallen och det är ju så svårt eftersom det knappt finns andra telefoner tillgängliga nuförtiden, inga telefonautomater som man kan använda...

Anonym sa...

Oj, vilken frusterande situation! Jag tycker det är jättejobbigt med mobilprat, men är glad att jag har min så jag kan få tag på folk. Med folk menar jag oftast min man som är ute och spelar musik, men ibland försvinner han även i matbutiken...

Jag har suttit på en buss mellan Jönköping och Norrköping en gång lyssnandes på en kille som pratade HELA VÄGEN!!! Det är inte klokt!

Jag är numera även sms-aktivist i Amnesty, de skickar ett sms istället för ett brev - smidigt!