Ullguldet

Foto: Anna Stilla

Inte alla vet det, för jag säger det inte så ofta, men jag älskar får.

Jag vet inte varför. Det är något i deras lite korkade uppsyn och mjuka ullighet som tilltalar mig. Att ha en fårfarm, en skrivmaskin och något att skriva om har alltid varit en dröm för mig. Det som krånglar för mig är faktum att man måste slakta lammen och jag kan inte ens döda mina värsta fiender, d.v.s. spindlar.

Men då skulle jag kunna ha ullfår istället för köttfår. Jag skulle kunna karda, tova, spinna, färga ull. Sticka konstnärliga tröjor, vantar och göra små tomtar...

Om jag köpte en tacka och hade henne på min lilla gräsbit så skulle grannarna klaga, det är jag övertygad om. Det är en av många anledningar till varför jag inte har ngn fårfarm än :)



Men jag känner ett par väldigt snälla människor som driver en fårfarm och som har ullguld i överflöd. Som har lovat mig idag att jag kan hämta ullguldet när jag vill.



Nu ska jag leta efter ett par kardor, sedan ska jag hämta ullen och sedan ska jag tova. Och försöka lära mig att spinna ull. Och att väva. Sedan ska jag flytta ut i skogen. Odla min egen mat. Klippa mina egna får. Skriva mina egna böcker. Leva lyckligt...



Jag drömmer inte om att vara rik. Det enda jag vill är att leva ett liv som bygger på det som mina händer och min vilja har skapat.

Jag vill leva på bröd och vatten,

om jag endast strax får byta

allt gasljus och larm mot natten

där timmarna tysta flytta

/Dan Andersson, min eviga inspirationskälla/