Foto: Anna Stilla
Att promenera är ett sätt att må bra, utan tvekan. Jag brukar ha ett tankekaos inne i huvudet. Detta brutala kaoset är orsaken till min huvudvärk, idéetorka, irritation samt en rad andra obehag. Men när jag går så blir mina tankar rytmiska. De gungar i samma takt som jag tar mina steg. Det här gunget får tankarna att falla på plats, ställa sig i en bestämd ordning och klarna till.
Idag har jag och Nosan tagit en sväng i skogen. Jag har tagit med kameran. Tyvärr så har jag övergett den på grund av min stagnation. Så jag har fått både dåligt samvete och längtan efter att få tänka "bilder". Med kameran på ryggen och hundgodis i fickan har jag bestämt mig för att avbryta min okreativa dvala. Jag hoppas att jag har lyckats.
Foto: Anna Stilla
Foto: Anna Stilla
6 kommentarer:
Jaa, Stilla fota mera! Men, har ni ingen snö? Här regnar det så vi kanske inte har snö vi heller om ett tag. Själv så har jag, inspirerad av dig inköpt en kyrka i går och nu står den och spelar och lyser på hallbordet och genast så blev allt så mycket lättare! Kram!
Mycket natursköna bilder ~~~
Jag strospromenerar massor varje dag, och det mest läkande och givande för min själ är just strosfarten och den där känslan av ensamhet där alla tankar och känslor väver sej samman till fridfull ro...
Värdefulla stunder för fortsatt livsvandring ~~~
Titta - nu har du börjat fota igen! Härligt! Och vackert!
Vad bra du beskriver dessa rytmiska tankar.
Jag kan ofta börja min promenad med en oro i kroppen, men så efter ett tag känner jag hur liksom kroppen och tankarna kommer till ro.
Jag säger god morgon till dig då
:-) Du har verkligen lyckats!
Fotona bara ÄR.
Varma kramar
Vad bra att du tog med dig kameran....jag har saknat dina bilder! Och så har du fotograferat mossa...jag som älskar mossa......tack! Kraaaammmm
Vad bra att du tog med dig kameran....jag har saknat dina bilder! Och så har du fotograferat mossa...jag som älskar mossa......tack! Kraaaammmm
Skicka en kommentar