tisdag 20 november 2007

En sann frustation

Foto: Anna Stilla

Jag tror att jag ska avliva burken. Eller åtminstone blogger. Under de senaste dagarna har jag haft problem VARJE gång som jag ska blogga/kommentera/svara på kommentarer. Irriterande och deprimerande på en och samma gång.

Å andra sidan så är jag lite för rädd för att vara arg så öppet för då kanske bestämmer sig burken att lägga av helt på egen hand. Svåra beslut ställs jag inför.

Nåväl...

Jag känner mig höstlig idag. Småfrusen, trött och lagom deppig. Jag ska nog ta ett bad och läsa någon tidning. Allt för att fly ifrån den kalla och gråa verkligheten. Förresten, jag är lite irriterad också. För att jag har läst en del artiklar om att vara den man vill vara. Sist har jag läst om det i ett reklamutskick från en hälsoaffär.

Är jag den jag vill egentligen vara? Eller är mina värderingar, regler och gränser andras? Alltså, föräldrarnas, medias eller ngn gammal lärares. Svårt att säga, jag är ju präglad av mitt förflutna. Vill jag vara den jag är? Absolut inte. Men vem vill jag vara då? Vad är mitt sanna jag? För guds skull, jag vet inte. Hela mitt inre är så förtvivlat för tillfälle för j a g v e t i n t e!!!

Äsch, jag går ut med Nosan och sedan tar jag ett bad.

4 kommentarer:

Anonym sa...

Vem vet det??? Den stor frågan som man nog inte ska fundera på så mycket...eller ska man det kanske? Jag har en förmåga att analysera sönder allt och ha för stora krav på mig själv. Ibland måste jag bara tänka: nu är nu!

Kram!

Anonym sa...

Ett bad var det ja....jag minns än när påven dog.....

Hälsningar från Martin

Anonym sa...

Ta ett bad du och hälsa Myrten från mig, vem du är vet du redan, du har bara glömt!

Anna Stilla sa...

Tack kära ni.

Apropå Martins kommentar, det är det som är så fascinerande med påven. Död och ändå så inspirerande.