fredag 26 oktober 2007

Tjuvar

Igår cyklade jag till min engelska-kurs. Egenligen ville jag inte alls. Jag var trött och hade huvudvärk. Men eftersom vi hade prov så tänkte jag att det är nog lika bra och trampa sig dit. Jag parkerade min cykel på skolgården och gick upp för att skriva provet. Efter en timme var jag klar och gick ner och tänkte att det ska bli skönt och åka hem.

Och min cykel var borta...

Någon har stulit min cykel. Min fina cykel som Magnus satte en extra korg på och som hade en så mjuk och bred sadel. Min fina nostalgicykel. Hur kan man göra så här? Har folk ingen skam i kroppen? Ingen empatiförmåga?

Under en liten timme har någon valt ut min cykel, tagit av min vajer och cyklat iväg. Den där människan förstår inte hur mycket den har ställt till för mig. Magnus sa att vi fixar en ny cykel åt mig.

Men varför ska man äga fina saker om man blir av med dom i alla fall? Varför ska jag ha en fin cykel om någon kommer och bara tar den? Jag vill inte. Hellre vill jag ha en gammal cykel som ingen annan vill ha. Och så ska jag ha fem olika lås på den också. Men inte ens Magnus kan fixa en cykel så där hux flux ju.

Jag är förtvivlad. Vilka hemska äckliga människor som tar andras saker. Och dessa typer finns ju överallt. Jag är nog lite konstig men när jag tänker på att på gator, i affärer och på alla andra ställen rör sig människor som stjäl cyklar, bilar, pengar, idéer så vill jag kräkas.

7 kommentarer:

Anonym sa...

POLISANMÄL! När andreas cykel blev stulen så ringde han och polisanmälde och sen fick vi ett brev hem där det stod att man kunde gå till polisens "cykelrum" med cyklar dom har hittat och kolla om hans cykel fanns där...

Anonym sa...

Jag har fått så många cyklar stulna under åren, svårast har det varit att behålla gamla fina nostalgicyklar. För några veckor sedan så stod jag i köket och hörde nått buller utanför. Jag tittade ut och såg en person som sprang ute på gatan. Det var ju kolsvart ute så jag såg inte så bra, men det såg ut som att det låg nån på trottoaren utanför så jag gick ut och kollade och såg att det var min cykel som låg tvärs över den låga häcken halvägs ute på gatan. Som tur var så hade jag låst den, vilket jag inte brukar göra här i Kalix, men det såg han väl inte i mörkret. Snacka om fräcka oempatiska människor. Jag hoppas att du får igen din, den ligger kanske slängd i nått dike efter att han som stal den har cyklat dit han skulle. Kanske återfinns den hos polisen. Ha flera lås på nästa cykel, inte slanglås, utan ett riktigt bra.

Anna Stilla sa...

Nu har jag anmält stölden iaf. Tanken på att min fina cykel ligger i ngt dike är hemsk. Jag hoppas att jag hittar min cykel eller att någon annan hittar den och lämnar till polisen.

Anonym sa...

När våra cyklar blev stulna fick vi faktiskt tillbaka dem efter lite tjyvjakt. Jag drevs av ren ilska efter att de försvunit. Det gör mig så ILSK att inte få ha grejerna ifred! Grrrrrr!!!!!!!!
Jag hoppas du får igen din. Dumma, dumma, dumma den som tog den!!!!!!

Anonym sa...

Ja visst är det fruktansvärt illa med människor som inte kan skillnaden på mitt och ditt. Alla dessa tjuvaktiga korpar som går på gatorna bland oss och väljer att stjäla istället för att själv betala för sig (eller avstå från det man inte har råd med) kan man ju inte annat än bli heligt förbannad på!!

Anonym sa...

Ja kan man inte bli galen på alla som inte kan låta någons saker va ifred...stackare...
Ha det så bra och hoppas allt löser sig...kramen från kicki

Anonym sa...

Visst blir man arg? Jag har.peppar peppar, aldrig blivit av med min fina Hermes från 1930-talet- trots att jag glömt den på busstation & i parken när det var "festival" och massa folk i rörelse!

Hoppas den kommer tillvbaka- jag ska sända lite önsketankar!