Problem

Idag händer det märkliga saker med blogger. Är det bara hemma hos mig eller strular det hos er med? Jag kan inte föra över bilder, läsa eller svara på kommentarer, bland annat. Sånt är en aning irriterande.

Alldeles nyss har vi ätit min älsklingsrätt, pasta carbonara. Med massor med bacon och grädde i såsen. Jag kan inte hjälpa det men jag lever syndigt. För några dagar sedan hittade jag på biblioteket en bantningsbok. Boken är skriven av någon kändisdam från tv. En blond människa som heter Charlotta-aktigt. Hon påstår att pesto är aj aj aj, likasom aioli. Och bacon. Och grädde. Nästan allt är aj aj aj. Grädde kan man ersätta med kessela 1%. Kändisdamen påstår att det smakar lika gott, att man inte känner skillnaden och egentligen är det bara att vänja sig.

Och jag säger att aj aj aj är när man måste tvinga sig till en stram livsstil för att kunna komma i ett par jeans storlek 38. Att hela tiden vara på sin vakt och få dåligt samvete när man har ätit tårta.

För lite mer än ett år sedan vägde jag 50 kg och kunde handla kläder på barnavdelningen. Jag hade storlek 34. Alla mina knotor stack ut. Ansiktet var avlångt. Brösten platta. Men ack, jag var ju så smal. Och inte bantade jag inte. Jag körde med den mest säkra metoden, stress och cigaretter.

För ett år sedan slutade jag röka och stressa. Jag började äta, inte mer än någon annan. Frukost och middag. Jag har tränat på gym, cyklat och paddlat. Med andra ord, jag har levt ett sunt liv. Jag gick upp i vikt så klart. Idag väger jag 70 kg, har storlek 42-44 beroende på affär. Jag har fått /äntligen/ bröst som syns och min käre Magnus tycker att jag är så vacker.

Och jag älskar pesto och aioli. För att inte tala om bacon. Jag vill inte avsäga mig ett sådant nöje som mat bara för att kunna handla jeans i storlek 38.

Egentligen ville jag skriva om något helt annat men på grund av strul med blogger så har det blivit så här istället.