Det fängslande modet.

Mode... det fenomenet förvånar mig jämt och ständigt. Igår var jag och min väninna på stan och jag passade på och kikade i olika kläd- och skobutiker. I varenda en affär möttes jag av exakt samma utbud. A-formade klänningar, gråa koftor vars ärmar slutar under armbåge och lackskor med enormt fula klackar. Javisst, jag har ju rätt att tycka att det där var fult precis som andra har rätt att tycka tvärtom.

Några timmar senare satt jag vid datorn och hamnade på en sida om skönhet och mode. Skribenten delade med sig tips på vilka kläder man skulle behålla och vilka kläder som man kan, med all säkerhet, slänga. Till exempel, om du köpte en vollangkjol förra sommaren så iväg med den för bohostilen kommer ej tillbaka på ett bra tag.

Och då lyfter jag på ögonbrynen...

Är mode ett sätt att hitta sin rätta stil eller är det kanske ett maktredskap för designers, tillverkare och försäljare? Ursäkta mig men jag vägrar låta någon annan bestämma över min garderob. Jag har aldrig klätt mig trendigt just på grund av den här vägran. Jag förundras över dessa människor, i synnerhet kvinnor, som alla ser ut precis på samma sätt.

Är det rädslan att sticka ut som får människor att följa moderösten? Jag har svårt att tro på individer som påstår att de har en egen stil när de ser likadant ut som grannen. Jag köper inte det. Jag försöker inte frånta dom möjligheten att klä sig på det här sättet men jag undrar varför alla modelejon låter sig att manipuleras så här?

För mode är ju rena manipulation. Någon har bestämt att man ska se ut på ett visst sätt och då kastar sig större delen av befolkningen över konceptet. En hel armé med folk tjänar grova pengar på att vi blint följer efter.

Nej mina vänner, jag bojkottar allt som har med trender och mode att göra. Jag var, jag är och jag förblir en bohem. Oavsett trender. Vollangkjolen, du stannar hos mig.