måndag 20 augusti 2007

Vingar



Idag har jag fått vingar.

Vingarna fick jag i en Affär här i stan. Jag har nämligen bestämt mig för att få ett jobb där. Så jag skrev ett brev och skickade det iväg tillsammans med mitt CV. I brevet skrev jag att jag skulle höra av mig veckan därpå.

Veckan därpå kom. Jag ringde men butikschefen var upptagen. Här måste ni förstå att jag avskyr att prata i telefon. Rösten börjar darra och alla ljud formas till ett stort mummel.
Idag tvättade jag håret, tog på mig mina finskor och cyklade till Affären. Jag frågade efter chefen och snart fick jag träffa henne. Jag trodde att alla chefer var otrevliga och kalla typer (ursäkta mig då) men jag har fått ändra min uppfattning. Chefen i Affären verkade så rar och snäll.

Men nej.

De har inga lediga tjänster just nu. Kanske senare i höst eller vid jul.

Men det spelar ingen roll. För när jag lämnade Affären så kändes det som att jag hade fått jobbet. Chefen sa att hon har sparat mitt CV och om hon behöver folk så väljer hon bland dom som anmäler sitt intresse.

Jag är inte naiv. Jag vet att det behöver inte leda någonvart.

Men ändå.

Det trevliga bemötandet fick mig att flyga av glädje. Det ger mig kraft och framtidstro.

Parallellt vid mitt jobbsökande försöker jag sätta igång med mitt teaterprojekt. De sista åren har jag sysslat en del med sagor och dockteater. Men det har jag gjort under den tryggheten som en kommunal anställning ger. Nu vill jag göra det på eget ansvar. Det är en lång väg dit men jag hoppas att redan vid kommande jul ska jag kunna öppna min verksamhet.

7 kommentarer:

Mona sa...

Grattis till vingarna!!! Kanske kan vi flyga tillsammans till vintern. Det kan nog kännas lite som att kasta sig i fritt fall utför ett stup när man väljer att satsa på en egen idé. Å det kan nog hända att det gör ganska ont om man trillar i backen. Men hur ska man veta om man ska lyckas eller inte om man inte testar, försöker. Vi får peppa varandra i våra respektive verksamheter så går det nog bra ska du se. Jag tänker hejja på dig i alla fall :-)
Kram

Anonym sa...

Då behöver inte du köpa vingar för pengarna........för du kan redan flyga ut över ängarna...:=)
Ett varmt och trevligt bemötande kan lyfta vem som helst i dagens tider....jag tror du får jobbet snart! Men du.....teater,dockteater.....kanske Clarakanin är intresserad ...vill du att jag frågar henne!? Synd att vi bor så långt ifrån varandra annars skulle du kunnat prata med Clarakanin personligen :=)Kram

Millis sa...

Vad härligt att du fick ett sånt bra bemötande!
Lycka till med teaterprojektet.
Kramis

Anonym sa...

Å så härligt att du hade bestämt dig för att jobba där, jag tror på dig! Kan du inte visa bilder på dina dockor? Snela!

Anna Stilla sa...

Exakt Mona, om man inte satsar på något så förlorar man inte. Men inte vinner heller. Respektive verksamheter? Vad har du på gång?

Det är synd Clara att vi bor så långt ifrån varandra för jag tror att Clarakanin skulle vara intresserad av att få bli stjärna.

Tack Millis!

Så klart att jag kan visa bilder på mina dockor Lisa.

Anonym sa...

Det var MODIGT gjort. Sådär modig tror jag inte att jag skulle våga vara! Hm!
Du ville verkligen jobba där! Jag menar du tog ju på dig FINSKORNA! Tänk vilken tur att chefan var snäll. Hu om hon varit snobbig och elak.
Jag önskar att jag använder din taktik när jag msåte ut i världen (snaaart). Jag vill verkligen slippa gå vi arbetsförmedlingen!
Dockorna var underbara! Särskilt hon som visade tomaterna!
Fuck you killen skulle behöva komma hit och säga "håll käft" en hel dag.

Anonym sa...

Lycka till med ditt jobbsökande, jag sitter i samma sits,,,har inte haft jobb sen 1 febr...men jag känner att alla säger nej tack för att jag är 51 år...
kram på dej..kicki