Jag har suttit och läst andras bloggar och tappat bort tiden. Ganska typiskt mig. Så nu har jag lite bråttom för att blogga själv. Och när jag agerar under press och stress så blir allt lite knasigt. I för sig allt jag gör blir lite upp och ner och bak och fram. Jag har lärt mig att leva med det. Nu gäller det att alla andra ska lära sig det också. Och inte cykla om mig i rasande fart. Och inte knuffa mig i kassakö. Och absolut inte kräva svar på sina frågor i samma ögonblick som frågorna blev ställda. För jag är en långsam människa. Jag vill ha tid att grubbla och möjlighet att alltid kunna vända tillbaka. Nu ska jag inte skriva mer utan dricka kvällste och lukta på min nya tvål... Ja, just det. Jag har gjutit tvål idag. Barnen var i skolan då så dom såg inte hela processen. Nu undrar dom hur man egentligen gör och jag bara ler mystiskt.
4 kommentarer:
Ohhh, vad jag känner igen mig i det du skriver...en drömmare , tappar lätt bort sig i tid och rum! Men vi är sensibla varelser som ser,hör och känner så mycket som en del bara springer förbi....DÄRFÖR behöver vi MER tid på oss!
Vad jag är GLAD att jag kan skriva kommentarer hos dig...tack för att du öppnade upp!
Kram
En drömmare till. Jag lever i min egen takt. En sak i taget. Jag blir lätt stressad. Känselspröten är ibland oerhört känsliga.
Jag blev, precis som barnen, nyfiken på tvålen. Hur gjuter man egen tvål?
/Bisse (bissesplats.blogspot.com)
Äntligen kan jag skriva en rad. Tack Anna för att du öppnat möjligheten! Det har kännts lite dumt att du bara kan skriva i min blogg. Kram / Mona
Hej Clara! Du gör mig glad med dina kommentarer.
Bisse: jag har köpt vanlig tvålmassa och doftoljor hos Panduro. Någon gång ska jag dock gjuta "på riktigt".
Mona: roligt att se dig här!!!
En stor onsdagskvällskram till er alla!
Skicka en kommentar