Ensamstående mammor måste vara duktiga på allt. Det är i för sig ingen nyhet men idag fick mina möjligheter sättas på prov. Sonen chippade sin konsol, efter två månaders sparande och ett års tjatande. Så han kom hem överlycklig bärande på sin xbox. Men först här börjar äventyret. Man måste flasha konsolen. Vad? Vad måste man göra? För att flasha den så måste jag få tag i ngn mystisk biosfil. Glad och förväntansfull går jag på rekommenderad sida för att hämta den men så enkelt ska jag inte ha det, o nej. Jag fick inga träffar på filen. Jäklar. Sonen är nära ett nervsammanbrott, jag önskar jag vore gift med en karl som kan sånt. Varför ska jag kunna allt? Men till sist hamnade jag på en spansk sida där jag hittade filen. Spanska kan jag inte men jag kände igen filnamnet. Klockan blev mycket så vi bestämde att vi skulle flasha idag. Magen klumpade sig i mig. Jag har aldrig gjort något sånt, jag har inte ens spelat xboxen. Sonen bett av alla sina naglar, började bita på fingrarna och var på god väg att svälja även armbågarna. Jag med ciggen hängande i mungippan satte mig på golvet och läste högt instruktionerna. Sonen tryckte på de rätta knapparna och gjorde vad jag sa. Sanningens ögonblick, får vi någon bild? Jajamen. Nu sitter han och spelar. Ha! Jag är ingen dålig morsa.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar