På jobbet fick vi en fiskgryta med musslor i. Bara själva konsistensen på musslorna får mig att svimma. Så jag har aldrig smakat det som andra kallar för lyxmat. Men idag... Idag har jag tänkt "nu eller aldrig!" och ätit två musslor. En sak kan jag konstatera. Det var den första och sista gången.
Musslorna har gjort mig helt förvirrad. Jag gick in på kontoret där ledarhunden Angi brukar vänta på sin matte. Jag stirrade på Angi och sprang ut.
- Lotta, Lotta-ropade jag efter min kollega-det är ju inte Angi som är där! Har Angi dött eller?
Lotta gjorde stora ögon och sprang in på kontoret.
- Men Anna, det ÄR ju Angi!
- Har hon krympt eller?
Marva har konstaterat att jag uppträder som en fjortis. Men hon la till att det gjorde hon med när hon träffade sin Micke.
- Då så, då vet du hur det är-sa jag belåten.
- Men du är ju värre!
Dzisiaj w pracy mielismy malze na obiad. Okazalam nad wyraz duzo odwagi bo zjadlam az dwie. Po raz pierwszy i ostatni w moim zyciu. Malze sprawily, ze wszysko mi sie pokrecilo. Weszlam do biura, w ktorym zazwyczaj czeka nasz pies-przewodnik, Angi, na swoja wlascicielke. Gapilam sie na Angi i wybieglam z biura. Zaczelam wzywac Lotte i zadyszana zapytalam sie czy Angi zdechla bo w biurze siedzi jakis inny pies. Lotta wbiegla do biura, spojrzala na psa i stwierdzila, ze to jest Angi.
- Czyzby sie skurczyla?- zapytalam sie na glos.
Marva stiwerdzila, ze ja zachowuje sie jak gowniara. I zaraz dodala, ze ona tez taka byla jak ona spotkala swojego Micke.
- No to wiesz jak to jest- odrzeklam
- Ale ty jestes gorsza.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar