Förra vecka skickade jag en del bilder till framkallning. Idag har dom kommit. Jag och Sara slog oss ner i soffan för att titta på bilderna. Det kändes så mysigt att titta och prata om våra minnen (en del av bilderna har några år på nacken). Så jag tog fram kameran för att ta kort på tösen. Medan jag var fullt koncentrerad på vad jag såg i sökaren så sa Sara:
- Men titta, det är ju han!!!!
- Yhm, yhm.
- Tycker du att han är söt?
- Jaaaa....
- Har han msn?
- Ja- jag börjar ana oro.
- Får jag hans namn?
- Aldrig i livet!
När jag var klar med kameran så gick jag tillbaka till Sara, tog en bunt med bilder och bläddrade mig fort till Alven.
- Sara, tycker du att han är söt?
Och så höll vi på i en timme.
W zeszlym tygodniu wyslalam sporo zdjec do wywolania i dzisiaj dostalam odbitki. Jag i Sara rozsiadlysmy sie na kanapie i ogladalysmy zdjecia i wspominalysmy /czesc zdjec ma pare lat na karku/. Chcialam uwiecznic te chwile i chwycilam za aparat. Podczas gdy ja bylam silnie skoncentrowana na tym co ja widzialam w wizjerze to Sara wypalila:
- Ale popatrz, to przeciez jest on!
- Yhm, yhm.
- Uwazasz, ze on jest ladny?
- Taaaak....
- Czy on ma msn?
- Tak- tu zaczelam sie niepokoic
- Daj mi jego adres.
- Nigdy w zyciu.
Jag skonczylam fotografowac to wrocilam do Sara, wzielam pare zdjec i szybko odnalazlam jego zdjecia.
- Sara, uwazasz, ze on jest ladny?
I tak przez godzine.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar