På min altan...
Ja, just det. Numera kan man tro att stillabloggen har blivit någon altanblogg ty de senaste inläggen handlar om livet på altanen. Så är det förstås inte men våren är en sådan årstid som bjuder till att sitta ute på altanen. Och där, under några betongplattor, bor det ett gäng svarta myror. Jättetrevliga varelser som inte gör oss något ont precis. Deras stora hobby är att bygga små grushögar runt springor mellan betongplattorna. Länge har jag trott att de där högarna blir lite av sig själva när myrorna letar sig ut ur jorden. Men här i värlen blir ingenting av sig själv och det gäller även grushögarna.
För läs och häpna!
Myrorna bär ut det ena gruskornet efter det andra ur sitt bo. Det har jag fått se idag. De försvinner ner i springan och efter några sekunder kämpar dem sig uppåt med ett gruskorn mellan käkarna. Ha! Gruskorn, det låter litet och fjuttigt men för myran är det lilla kornet betydligt större och tyngre än myran själv. Man kan nästan höra hur myrorna stönar och frustar när de släpar på gruset. Så fort som dem har fått ut gruskornet så springer dem ner och hämtar nästa. Ibland tappar dem det i springan igen. Jaha, då är det bara att hämta det borttappade kornet. För ut ska det...
1 kommentar:
Vilka fantastiska bilder!!!
Jag bara sitter och iakktar alla detaljer.
Kanske har de vårstädning,bär bort allt skräp som "ramlat in" under vintern,eller behöver de plats för en barnkammare?.
Mormor 71
Skicka en kommentar