Hela min uteplats är täckt med tjock isskorpa.
Varje dag smälter det något centimeter av isen men det går långsamt.
Alldeles för långsamt. Så jag hjälper våren på traven.
Med min stora spade hackar jag isen. En liten bit varje dag.
Och den isen som jag har fått löss lägger jag i pulkan.
Pulkan ligger på det varmaste stället på hela altanen. Där smälter isen fortare än på marken.
Imorgon blir den till vatten och då kan jag fortsätta med att hacka isskorpan.
Ja, jag är lite galen men det är inte mitt fel.
Det är längtan till våren som får mig att göra sådana vansinniga saker.
3 kommentarer:
När jag var liten och bodde i ett typiskt svenskt villaområde med små gator fick vi inte cykla förrän det var barmark. Gissa om vi barn var ute och hacka is på vårarna!
Hjälpte det något?
:)
Det minns jag inte:-) Det var kanske inte det som var huvudsaken, utan att man GJORDE något, kände sig handlingskraftig och ville att det skulle hjälpa... Sen smälte ju snön i alla fall och vips en dag var det barmark på gatorna och vi fick cykla.
Skicka en kommentar