Minns ni att min svärfar fick en fotografering hos mig i present? Idag har jag ramat in bilden och känner mig väldigt lättad. Det var nämligen ingen lätt fotosession.
Jag är inte van vid att säga åt folk hur och vad dem ska göra och det måste man kunna som fotograf. Till råga på allt så kände sig mina modeller väldigt generade under fotograferingen. Plötsligt var jag inte Anna längre utan en fotograf. Att titta rakt i kameran fungerade inte så bra. När den ena tittade in så tittade den andra upp. Och vice versa.
- Titta på varandra - sa jag.
Jag föredrar att mina modeller tittar på varandra istället för att titta i kameran. Då skapas det en sådan intimitet mellan dem. Jag finns inte, det är bara dem och deras gemenskap.
Nu återstår bara att leverera bilden.
Därför måste jag vända mig här till mina kära familjemedlemmar som råkar läsa min blogg.
Om ni träffar K&G innan de har fått bilden då ska ni inte visa min blogg för dem och ropa:
Morsan, farsan, kolla här!
Grrrr
4 kommentarer:
Vilken fin bild :)
Otroligt vacker bild :) tycker om din tanke att de tittar på varandra <3 //Kram
Vilken underbar bild, så glada de kommer bli!
Jaa, så glada de kommer att bli. En otroligt fin bild!
Skicka en kommentar