jag sitter på ett berg när solen just gått ner
en rödgul vacker färg så långt som ögat ser
och vinden är så varm, den fläktar på min arm
jag önskar inget mer än det jag just nu ser
***
Jag satt uppe på åsen och tittade på himlen, på skogen. En känsla av välbefinnande spred sig i kroppen på mig. Nosan flämtade bredvid mig och jag sjöng tyst för mig själv...
1 kommentar:
det är sådana minnen man sparar inom sig, och som ger värme kalla vinterkvällar ...
Skicka en kommentar