

En stuga. Vid en sjö. Morgonte på trappan. Tystnad. Det är min drömsemester. I år blir det inte så. Kanske ett annat år. I år är jag hemma. Men det är inget att gråta över. För här hemma finns det stigar kantade med blåbär. Och smultron. Man får lyfta på bladen för många smultron gömmer sig just där. Jag sitter på en kudde av mossa och plockar bär. Solen värmer min nacke. Smultronen är söta. Och så får jag somriga smultronshänder. Livet är vackert även om det är inte så stort som i mina drömmar.
1 kommentar:
ja det gäller att njuta
- i det lilla
- här och nu
härliga smultronhänder!
kram Monica R
Skicka en kommentar