Jag har hämtat barnens pass. De ska åka, tillsammans med sin far, till USA. En resa de har pratat länge om. Jag vill glädja mig åt deras lycka men jag kan inte. Jag är för rädd. Jag har sett för många amerikanska filmer antar jag. För mig är Amerika ett land där bomber exploderar i samma fart som finnar i ansiktet på en tonåring. Vapen är en del av amerikanernas vardagliga outfits. Butiksrån och knivmord sker oftare än toalettbesök för den diarredrabbade. Och kokain sniffar man till frukost. Kanske är det fördomar i samma klass som att det går isbjörnar på våra svenska gator. Jag vet. Men det hjälper inte. Jag är rädd i alla fall. Varför kan de inte nöja sig med en hederlig stugsemester i Sverige?
5 kommentarer:
Jag ska lugna dig lite (även om vapengrejset till viss del stämmer). Jag hade samma fördomar och en del därtill, om att amerikaner är lite "dumma" och ja...har vapen ;) men det visade sig att jag fick äta upp mina fördomar. Jag skämdes när jag kom hem till Sverige och insåg hur trevliga amerikanerna hade varit i jämförelse, och hjälpsamma. Ett väldigt trevligt land helt enkelt (dock med lite för slappa vapenregler).
Nä, lönnsirap, smör och blaskigt kaffe sniffar de till frukost (o en pannkaka kanske) ;)
Det hör till mammaskapet att värna och oroa sig.
Å vad skönt att läsa att det finns fler som jag! Oro är bara förnamnet. MEN jag har kommit fram till att det bara är så livet är även om det är svårt. Med en dotter utflyttad är det bara att vänja sig vid oron.
Som föregående skribent uttrycker det, man är ju mamma...
Eva
Du ska se att det går bra..kram
Skicka en kommentar