fredag 25 juni 2010

Lite försvenskad





För 16 år sedan upplevde jag min allra första midsommar.

Utan att veta att det var midsommar promenerade jag i en park. En märklig syn uppenbarade sig för mig. Ett gäng människor hoppade runt en stång och gjorde märkliga rörelser. Jag gnuggade mig i ögonen och undrade var jag egentligen hade hamnat. Filminspelning? Dolda kameror? Mentalpatienter på utflykt?

Numera tycker jag att midsommar är magisk. Blommor, lekar, jordgubbar. Glädjen som sprider sig mellan människor. Svenskar (generellt sagt) är ett ganska skyggt folkslag. Men på midsommar spricker den fasaden och glädjen bara sprudlar. Och jag känner mig som en del av midsommar...

- Jag har nog blivit lite försvenskad - sa jag till Magnus medan alla sjöng Små grodorna.

2 kommentarer:

Estella sa...

Du har verkligen lyckats erövra det svenska språket på 16 år, du skriver rikt som få med svenska som modersmål... kanske en ny Theodor Kalifatides???

Anna Stilla sa...

Tack Estella! En ny Kalifatides? Det är en av mina stora drömmar :)