Snacka om kvalité!

Benen på min kombinerade data- och systol har glidit isär. Magnus har varnat mig för att inte sitta på den men jag är ju en motvalls så jag har suttit på stolen i alla fall. Att sitta på en stol vars ben och sits lever sina egna, oberoende av varandra liv, är som rysk roulette. Ska jag ramla ner idag eller inte? Ska jag slå ut mina tänder genom att dunka hakan i tangentbordet? Eller ska jag klara mig även den här gången?

Det har gått så långt att Magnus fick nog, åkte till en loppis och kom hem med en stol. Stabil som berg är stolen. Vinglar ingenting. Benen sitter som gjutna. Jag vände upp och ner på stolen för att tvätta av den. Och blev chockad. Min nya stol är tillverkad 1956. Den är alltså... vänta, jag räknar... 54 år gammal! Det säger en del om kvalitén tycker jag!