fredag 8 januari 2010

Istiden är kommen



Aldrig någonsin kunde jag ana att jag skulle uppleva den. Istiden. Händer som en gång värmde mitt hjärta är nu täckta av is. Orden som gav tröst frös mitt i en rörelse och lät tystnaden fylla luften. Allt känns som en mardröm. Jag känner mig naken och väldigt liten. Som flickan med svavelstickorna...

9 kommentarer:

EvaP sa...

Här kommer lite värme från mig till dig.

Dubbelörn sa...

Goaste vännen... kramar om dig länge ikväll...

Hör av dig om du vill, jag är en bra lyssnare.

Vill inte att du som sprider så mycket värme ska känna dig naken o frusen :(.

Varmaste omtankeskramarna till dig

Annelie sa...

Jag hoppas att du finner en kamin att värma dig vid, oavsett hur liten den må vara.

Ancan sa...

Jag hoppas verkligen att det är jag som läser in för mkt i dina ord...
Hoppas verkligen det är så -
Du ska inte ha is omkring dig - du ska ha värme och lycka - precis det som du ger oss andra - med dina bilder, med dina ord.

"Tappa inte sugen - vrlden är full av tappade sugar"

Estella sa...

Skickar en varm kram till dig!

Unknown sa...

Ja nu är det kallt!! Burr!!!

Toril sa...

Låter som om du behöver en varm filt och en varm famn att krypa upp i...var rädd om dig!

Anna Stilla sa...

Tack så mycket för alla stärkande, tröstande ord. Tack...

Jeanette Nord sa...

Käraste Anna!
Den varmaste Cyberspace pläden sveper jag in dig i, tänder en sprakande cyberbrasa och håller i tanken dina kalla händer i mina. Värmer dig! Ta en timme i taget, en dag i sänder....håll ut! När det är som mörkast, det är då det vänder!

Kramar i mängd!
Jeanette