En liten flicka med kinder mjuka som mogna persikor har hälsat på oss idag. Stackars lilla grynet som tyckte att det var otäckt i ett hem där hon inte kände igen sig. Det kan inte vara lätt att vara en liten bebb antar jag. Världen är så stor och märklig och skrämmande. Flickans tårar var stora som ärtor. De rullade ner på de mjuka kinderna och droppade på Magnus knä. Och så sa vi snälla, tysta ord till henne...
2 kommentarer:
Hej
visst är det stort att få känna en liten människa och få se världen ur deras perspektiv.
Jag passade barnbarnet i helgen. Han vaknade på natten då var det ssamma ...
jag satt så sjöng länge länge....
ha det fint
Monika
Du skriver så varmnära om persikokinderna på den lilla flickan, och de ärtstora tårarna som du fångar i din trygga famn...
Idag får jag nog återse mitt lilla barnbarn, Stora Tjejen på tre år, så då ska jag läsa lite ur några små böcker jag har köpt till henne :-)
Kram från Eva
Skicka en kommentar