Jag älskar gamla gårdar. En del har ju 500-årig historia inbäddad i väggarna. Idag har jag besökt en sådan gård. Jag fascineras av gamla beslag, tapeter och vardagsdetaljer. Stora, pampiga målningar i tunga gyllene ramar i all ära. Men ännu bättre är böcker, pyttesmå barnträskor, gamla kaffepannor eller broderade dukar som vittnar om gårdsfolkets liv.
Jag kan inte sluta tänka på vad vi ska lämna efter oss. Vilka av våra vardagsting kommer att förtrolla människor om 100 år? Förr var männsikor rädda om sina saker. Man lagade och lappade så länge det gick. Det är därför vi har möjlighet att få insikt i deras liv. Men vi lappar inte längre. Vi sliter och slänger. Oftast slänger vi innan vi har hunnit slita. Jag tror inte att vi kommer att lämna något fint efter oss. Berg med använda mobiltelefoner och dataskärmar. Vad kommer det att säga om vår livsstil?
10 kommentarer:
Du har så rätt! Därför är jag en riktig Hembygdsvän och älskar att lära mig allt om gamla tider. Jag är ändå glad att vi idag på ett annat sätt sparar på gamla möbler och inte målar över dem som man gjorde förr. Och att vi inte river alla gamla hus som man gjorde på 60-talet. Och förstås, att läkeväxter och folktro inte ses som galenskap på samma sätt!
Så vackra bilder och tänkvärda ord, vi får se till att skapa lite fint till eftervärlden. Vårda det vi har, gärna loppisfynd och det vi ärvt, ofta har det mycket mer karaktär och känsla. Kramar Birgitta
Åh herregud Anna....dina bilder tar andan ur mig idag!
jag tror bestämt att det var bättre förr....och som du säger...vad lämnar vi efter oss...plast och annat skit.
Men jag har i dagarna uppfunnit en ekologisk topz....titta in när du har tid :)
Krammmm
Du har så rätt Anna! Vi lever i ett förskräckligt slit och släng samhälle! Vissa saker var faktiskt bättre förr! Och så mycket vackrare tingen blir med patina av ålder istället för blankt och glänsande nytt!
Underbart vackra bilder!
Kram
Jeanette
Ja, vad ska vi lämna efter oss? Låt oss vara tacksamma över forna tiders människor som vårdat och förvaltat för vår skull. De gjorde det för att överleva..och vi? Målar över, kastar bort och skräpar ned. Fast jag känner mig hoppfull, det känns som det vänder!
Jag glömde fråga, är det OK om jag länkar till din sida?
Så vackra bilder. Man känner historiens vingslag!
Jag tycker det är viktigt att tingen får bevara sin karaktär. Gillar därför inte dagens mani att måla precis _allting_ vitt, som en del gör!
Okej att länka till dig?
Kramar!
Har hittat hit via en annan blogg och det är jag mycket glad för. Så många tänkvärda ord och vackra bilder. Jag blev sååå sugen att sy när jag såg den fina klänning du sytt! Går det bra att jag länkar hit?
På återseende/ Ninni
Hej!
Jag tycker mycket om gamla saker. Läste en gång en bok med ett citat i, minns det inte exakt, men det handlade om att när man nöter på saker så investerar man LIV i dem, det tycker jag om att tänka på. Har ärvt min pappas fasters gamla stolar som har märken efter där en garnvinda suttit fast på ryggstödet. Det är ju verkligen liv som laddats i den stolen då.
Ja, nog är det något speciellt med ett äldre hus och de ting som olika generationer samlat ihop och som finns inom husets väggar.
Ett slitet köksbord kan berätta så mycket mer än ett dussinbord från IKEA...
Fina bilder. Förstår din glädje. Ser dörrgångjärnets sirlighet och kan inte låta bli att undra varför man inte längre är stolt över och lägger ner jobb även på de minsta ting.
Tjaa, det ska vara så rationellt, så effektivt numera. Tror vi håller på att stressa bort något viktigt.
Ha en skön helg :-)
Skicka en kommentar