Jag är inte mycket för att gynna histeriska tillverkare och satsa på Halloween-firandet men... Men för två år sedan ordande jag ett stort Halloween-kalas åt min dotter. Nästan varje kalas som jag har gjort åt mina barn har haft det där lilla extra. Det var under min värdighet att köpa färdiga kalas på McDonalds eller i bowlingshallen. O nej. Men att ordna något party åt Sara har alltid varit lite svårt eftersom hon fyller i augusti och då är alla bortresta. För två år sedan kom vi överens om att vi flyttar på hennes födelsedagsfirande fram till hösten. Hon skulle få ett höstkalas istället.
Från idéen med höstkalaset till ett Halloween-party var inte vägen lång. Jag förvandlade hela vårt hem till en riktig håla. Alla möbler plus tv täckte jag med svarta och vinröda tyger. Överallt spände jag spindelnät, särskilt i hallen. Man fick nästan krypa för att komma in. På golvet monterade jag spootlights som lyste uppåt och belyste spindelnät, spindlar och andra otäcka detaljer. På hallgolvet slängde jag ett tjock lager med löv. Av gamla stora kartonger gjorde jag häxskåp vars dörrarna stod på glänt. Inne kunde man skymta märkliga saker som hör Halloween till. Alla glödlampor som skulle vara tända målade jag grönt med en spritpenna.
Buffén fullbordade verket. Vad sägs om tarmar, häxans bajs, likets tårar och Frankensteins tänder (popcorn)? Som antidot mot det allra giftigaste serverades det nyttiga mackor. Mackor fick jag göra på lopande band eftersom det var det som gick mest åt.
Jag själv var utklädd till Häxa. Mitt i kalaset samlade jag alla ungar och berättade spökhistorier. Här måste ni förstå, dessa barn var då 11-12 år gamla och kände mig väl. Ändå var dom rädda att sätta sig bredvid Häxan. Ha! Det var ett väldigt lyckat kalas.
Som ni kan lista ut blev det en del städning men kalaset var värt det.
Jag vill gärna göra om det, någon gång.
Foto: Anna Stilla
2 kommentarer:
Underbart!!!
Sååå fint!
Jag är också en sån som lägger ner min själ i kalasen. Åtminstone förr. Jag har börjat sina lite.
Två riktigt lyckade haloweenkalas har jag gjort. Då var det spökvandring ner i källaren och spöken som fladdrade med hjälp av en fläkt och uppstoppade monster lite varstans och längst in i källaren satt alltid ett monster till (uppstoppat till synes) ur vilkens hand barnen skulle ta godispåse. DÅ rörde monstret sig (min man med hemsk mask) och barnen sprang panikartat därifrån. De ÄLSKADE att bli vettskrämda...
Det är roligt att förbereda. Du gav mig faktiskt idén att kanske köra ett haloweenparty för sonen som skulle haft kalas nu till hhelgen, men om jag flyttar fram det en vecka...tack för idén!!! lulebarnen har ju inte varit på våra...
Vilken energi! Vilken supermamma!! Trots att jag är kreativ så skulle jag nog inte orka med det...jag är imponerad!!
Skicka en kommentar