Ibland vaknar man och ser framemot en strålande dag.
Men när man lägger sig på kvällen då gör man det med ett stort svidande sår i själen.
Plötsligt står man där, vid avgrundens kant och vet att man måste falla in, att det inte finns något återvändo längre. Sådant har hänt mig idag. Jag vill vakna och upptäcka att allt är bara en mardröm...
Och jag kan inte skriva mer, inte just nu. Av respekt.
Men när tiden är mogen då kommer jag att gråta floder.
Så högt att även ni hör...
Åh :( Det låter inte alls bra. Skickar en kram.
SvaraRaderaMen kära, vad kan ha hänt? Kram.
SvaraRaderaSkickar en kram.
SvaraRaderaMen vad nu? Blir orolig. Varm kram till dig!
SvaraRaderaMen vad nu? Blir orolig. Varm kram till dig!
SvaraRaderaFörstår inte varför min kommentar kom med två gånger. Radera gärna. / Anna
SvaraRaderaVarma tankar o en kram
SvaraRaderaHej mina trogna bloggvänner! Jag kommer att berätta vad som har hänt men inte just nu... Det är olämpligt att göra det nu. Jag hoppas att ni förstår. Kram.
SvaraRaderaAbsolut! Blev bara så orolig för din skull ...
SvaraRadera