söndag 30 september 2012

På hästryggen


Precis hemkommen från min ridlektion. Det fåniga leendet sitter ännu i ansiktet på mig.
Jag blir så lycklig av att rida. Svettig blir jag också. Och trött. Men mest lycklig. 

5 kommentarer:

  1. Det är just såna saker man ska göra mer av, så leendet sprider sig och får sitta kvar länge.

    SvaraRadera
  2. Jag kommer nog aldrig att våga..
    hoppas att jag kan nån dag..
    Du ser verkligen lycklig ut..härligt

    SvaraRadera
  3. No no ,prosze,nowa pasja ? ;)
    Podziwiam Aniu :)

    SvaraRadera
  4. Härligt!!
    Jag är själv hästfantast och förstår helt ditt fåniga leende, det dyker alltsomoftast upp i nyllet på mig också när jag är hos hästarna.
    Kram!!

    SvaraRadera
  5. Jag saknar att rida. Det är bland det bästa som finns. :-)

    SvaraRadera